Mitt intresse för gratis TV började nån gång på 90-talet med en dansk lokal-TV kanal som på kvällarna sände filmer.

Filmkanalen hette den och den var så klart krypterad. Nu var det rätt simpelt gjort. Med ett ocsilloskop kunde man se tvsignalen och man hade helt enkelt flyttat nivån på linje och bildsynkpulserna. En underbärvåg vid sidan om ljudets gav tidpunkten för när den skulle flyttas. Jag byggde några dekodrar till vänner och bekanta.

Några år senare kom en kompis till mig och undrade om man inte kunde kopiera Filmnets (nuvarande CMore) kort. Trodde väl inte mycket själv på det men med ett hemmabyggt loggkort och en Commodore VIC 20 satte jag igång!

Kom fram till att kommunikationen med kortet gick med 9600 baud ock kunde se vissa ord i data strömmen men i övrigt var det grekiska. Så jag gav upp det då.

Internet tog fart och en dag upptäckte jag en holländare som hette Michael Stegen som hade en hemsida med program (Multimac) till ett kort med PIC 16C84. Och det kunde avkoda Filmnet!

Knåpade ihop en programmerare och det fungerade! Nu hade jag oxå införskaffat en PC, en 486-a som tickade på i svindlande 66 MHz! Någon gång nu skapades min hemsida oxå -så här såg den ut då (länk till web.archive.org)- och där la jag upp kodnycklarna till olika kanaler. Och besöksräknaren tickade på!

Hämtade en disassembler från MPLAB för att få lite mer begriplig kod från Stegens hexfiler och sen var det bara att tröska sig igenom koden rad för rad för att få grepp om den.

Nu hade jag oxå en kod som jag kunde bygga vidare på! Erfarenheten från den gamla VIC 20 datorn hjälpte till här. Det blev en hel del assembler på den.

Här loggas det kort och en liten del av koden till nordic 3.14

Jag utvecklade koden allteftersom och den fungerade med tiden i princip med alla mottagare. Det blev till slut en version med mer minne (guldkorten) men den blev aldrig riktigt färdig.

Stegen slutade med tiden med kortprogrammen men skrev på sin sida: "Please use the excellent Nordic" :-) Det kändes bra!

Krypteringsnycklarna ja. Det fanns väl bara två sätt att få fram dom. 1.Brute force attack fungerade eftersom krypteringen var svag och sättet man använde dom på gjorde det ännu svagare. 2. Det fanns en bakdörr i korten som gjorde att man kunde skicka en inte känd instruktion till dom och så svarade kortet med att skicka tillbaks alla nycklarna:-) Hur den kom dit kan man bara spekulera om.

År 2000 hade tv-bolagen väl irriterat sig länge nog och det dök upp en stämning i marknadsdomstolen i posten. Tyvärr förlorade jag och det innebar att koder och program försvann från sidan. Domen kan ni läsa här. Rättegången refererades i text live av Mattes D2mac och ni kan läsa referatet här.

Foto taget utanför marknadsdomstolen i Stockholm, från vänster: en annan kortkille kommer tyvärr inte ihåg hans namn, Jag, Mattias från Mattes D2Mac, STOP-s advokat och min.